en lyckad vargspårningshelg på Finnskogen

 

Idag har man strålat samman i Katrineberg, på Finnskogen. En spårning står på agendan, ja två dagar närmare bestämt.

Vädret är vackert och temperaturen absolut perfekt för att vistas ute i det fria.

Innan ens skidorna kommit på så visar det sig att vargen gått på vägen.

Intressant att se vad som har gått här. Alfaparet? Valpar?

En ”daglega” med löpblod skvallrar om att alfatiken är med i alla fall.

Två som gått fram och markerat, då är alfahannen med också.

Efter en lång spårning är det dags att stanna för en fikapaus.

Fram med smörgåsar och termosar. Skidorna blir ett bra sittunderlag.

”Röde Baron”  har nog flugit över Finnskogen några gånger. Han är pilot och jag är flygrädd. Dock har vi ett gemensamt favoritprogram, ”Ice Pilot”, piloter som flyger i Alaskas vildmark.

Fantastiska människor som verkligen behärskar vildmarken.

Revirmarkering av både alfa-tiken och -hannen.

Efter dagens spårning vankas det trevligt samkväm i affären.

En flaska rödvin, Röde Baron. Undrar hur den smakar. Himmelskt, skulle jag tro.

Chili con carne med massor av chili är nog inte så dumt att avsluta dagen med.

Som vanligt hade vi mycket trevligt.

Ja, en riktig ”andaktstund” skulle gubben Hedberg ha sagt.

Och kan ni tänka er – dom slog upp sina tält! Riktiga tuffingar må ni tro.

Hade ni tältat idag så hade ni hört vargarna yla, de håller nämligen till på en ås i närheten och hundarna gafflar på för fullt. Tony hörde dem yla tvärs över dalen.

Fördelen med att tälta på vintern är att man inte har några problem med att hitta ett mjukt underlag.

Det fanns ju dom som sov inomhus också.

Är frukosten klar?

Ja, och snart uppäten också.

Andra dagens spårning fortsatte i samma positiva anda.

Ett rejält revirkrafs.

Dags att avbryta och ge sig av hemåt igen.

Roland ansluter i Katrineberg.

För en kôlbulle och eftersnack runt elden.

Vi fick en härlig stund vid udden.

Roligt att träffa gamla bekanta, eller hur?

Det finns ju fler som gräddat många kôlbullar  till hungriga turister här också.

Tack för att ni kom och förgyllde vår dag, jätteroligt.

Vi ses snart igen.

Den 15 feb. 2012 kom det Engelsmän till Katrineberg

Den här lilla killen kom med sin mamma för att åka hundspann, lillasyster var hemma i stugan med sin pappa.

Hundarna selas in i spannet.

-”Det här verkar intressant”, tror jag att han tänker.

Lillen och Luna står snällt och väntar på att resten skall selas in.

Lite väl kyligt idag…

Skönt att krypa ner i mammas famn.

Inne bland träden var det lite varmare, det blåste inte så mycket.

Dock en härlig dag.

Tillbaka till hundgårdarna igen.

Eftersom det var så kallt så satt vi inne i affären och åt våra kôlbullar. Efter lite skriva i gästboken så är det dags för hemfärd till den varma och sköna stugan i Kolforsen. Välkommen igen.

Barnmorskan besöker Finnskogen

Tänk att ha en barnmorska i släden, det är ju inte varje dag som man har det. Hela familjen har knölat ner sig i släden , barnbarnet har fått morfar i knä’t.

Lucas är ”handler”  idag när farfar är ute i vargskogen.

Tyvärr så har man ju passerat ”bäst före datumet” och kommer inte att ha någon nytta av en barnmorskas kunnande. Fast man skulle önska att man hade haft just en sådan här barnmorska i sin närhet när våra två barn anlände till världen. Man får nöja sig med att ha en i släden.

Är man från det här området så har man ätit kôlbullar tidigare förstås.

Hunden hade fått följa med husse och matte på utflykt idag.

Kocken passar på att ta sig en kôlbulle också.

Eros fick en ny kompis att leka med, lite roligare än Bullen.

Jennie har tagit alla bilder idag.

Barnbarnet har fått följa med mormor och morfar för en hundspannstur.

Väl tillbaka i affären igen så blev det lite diskussioner om spår. En jämförelse mellan hund och vargspår är ju faktiskt ganska häpnadsväckande då vargens är så enormt mycket större.

Välkommen att besöka oss även sommartid. Hoppas vi ses igen.

 

En del av en sjuårings födelsedag

Idag har vi en sjuåring som inte vet vad som väntar, det är helt hemligt vad som skall hända. När hon förstod att hon skulle få åka hundspann så tror jag att hon blev glad.

En glad liten flicka som skall börja i ettan till hösten.

Hela familjen i släden.

Hundarna älskar sitt jobb.

Kortturen går över tjärnar och myrar, dock är det inte riktigt så mycket snö att det är riktigt täckande för myrhål och större ojämnheter.

Men sladden klarar oftast att jämna till den omöjligaste ojämnheten.

Naturligtvis blir det kôlbullar idag också.

Skönt att sitta i pappas knä en stund.

Det blev godkänt för kôlbullarna.

Konstigt nog så hade det kommit ett brev till födelsedagsbarnet. Hon kunde minsann läsa fastän hon inte börjat ettan ännu.

Det stod hur dom skulle åka för att komma till nästa äventyr, det hade ju varit äventyr innan dom kom till oss också.

Tur att dom har GPS för det står koordinater som dom skall åka till.

Naturligtvis skrev födelsedagsbarnet i gästboken också.

Liksom mamma och pappa. Tack för att ni kom till oss, mycket välkommen tillbaka.

Titta på den här lilla videon.

Holländare på besök, den 30 januari 2012

Bild

Ett glatt gäng som bor på Kullerbacka gästhus i Segersta kom tillsammans med sin värd.Bild

Roligt att han tar med dom hit för att åka hundspann och äta kôlbullar.

Bild

Bäst att kolla in släden och alla snören som ligger huller om buller.

Bild

Kamerorna kom fram samtidigt med att hundarna började selas in.

Bild

Leif och Kjell hjälptes åt att sela och sätta in dom taggade hundarna.

Bild

Han ser ganska nöjd ut tycker jag.

Bild

Bonny och Lisa visar sin otålighet med att tjuta i högan sky.

Bild

Också en Segerstabo som kommit för att åka hundspann

Bild

En glad tjej som gillade hundar.

Bild

Ludde , som skall gå på lilla spannet har fått en muscher som ger honom mycket klappar. Ludde gillar det.

Bild

Balo ligger inne med att ha rekord i höjdhoppning.

Bild

Pajas är lite avundsjuk på Balos rekord, han vill ju gärna vara den som har högsta rekordet.Bild

Snart är alla hundar insatta.

Bild

Ledarhundarna, Bakka och Billan tycker att det tar alldeles för lång tid.

Bild

Ett sista foto innan det bär av.

Bild

Lite genomgång av Leif hur man går tillväga med broms och styrning.

Bild

Vi stannar och väntar in det lilla spannet och det vet hundarna som alltid stannar på samma ställe.

Bild

Ut på sjön bär det av med fart, tur att isen är ordentligt tjock

Bild

Äntligen har Ludde, Wolf & Ulva fått sticka iväg.

Bild

Hundarna tycker att det är kul att springa framför släden.

Bild

Inne för byte med folk i släden.

Bild

Ulva kollar av hur det står till där bak.

Bild

Det går ju mycket bra för alla som kör själv, ja förutom lite dikeskörning förstås.

Bild

Det här gillar hundarna. Dom fick många nya kompisar idag.

Bild

Tänk att alla Holländare är så trevliga, det är verkligen roligt.

Bild

Jag skar mig på tummen, förmodligen av en spretande vajer så blodvite uppstod. En bra förberedd dam hade ju förstås ett plåster att sätta dit.

Bild

Ja, hon satte ju också dit det. Kanske hon var sjuksköterska?

Bild

På med den.Bild

Ja, det var en till som hade ett plåster framme. Vi satte på den också.

Bild

Tack snälla ni! Jag kände mig som en prinsessa som blev så väl omhändertagen.

Bild

Det var ju inte bara jag som blev justerad idag, Leif fick en nock av Wolf så glasögonen flög och skalmarna rök.

Bild

Kjell gräddade kôlbullar så det glödde i pannorna.

Bild

Det var så väldigt trevligt att ha alla positiva människor hos oss.

Bild

Mätta och belåtna så kom kaffehurran på.

Bild

Efter kôlbullen blir det kanelbulle…

Bild

”Tittut, blir det bra så här?”

Bild

Jag väntar på kort från några av er som visar hur vi körde ner i ett hål med släden, kan det vara i den där kameran kanske?

Bild

Kåsan full med kaffe tack!

Bild

Tack för att ni kom till oss. Välkommen igen.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA